Rysslands angreppskrig mot Ukraina ur ett folkrättsligt perspektiv

“Rätten till krig” (jus ad bellum) har varit ett museiföremål senast sedan FN-stadgan. Den hör till den tidigare Jus publicum Europaeum (europeisk internationell rätt). Lika föråldrat är det “rättvisa kriget”, ett begrepp som myntades av romarna (“justum bellum”), om än i betydelsen Pax Romana. I dag gäller “Pax Americana”, följt av “Pax Russica” och, i perspektivet, “Pax Sinica”. Den internationella rätten, som skapades efter andra världskriget, har som sin viktigaste uppgift att bevara världsfreden, och kallas därför jus pacis (fredsrätt). Internationell rätt (mer korrekt benämning: internationell folkrätt) bygger på sju grundläggande principer, som i allmänhet betraktas som internationella “konstitutionella principer” och som har jus cogens-karaktär (i korthet: Förbud mot hot om och användning av våld (de viktigaste skyddsobjekten är statens territoriella integritet och oberoende), statens suveränitet, nationernas självbestämmanderätt, förbudet mot inblandning i andra staters inre angelägenheter, fredligt internationellt samarbete, fredlig lösning av tvister och fördragstrohet pacta sund servanda). .

I internationell rätt finns det endast självförsvar som ett nödvändigt svar i händelse av ett angrepp (artikel 51 i FN-stadgan). Den ryska utrikesministern talade om de faror som Ukrainas önskan om medlemskap i Nato innebär för Ryssland. I detta sammanhang nämnde han begreppet självförsvar. Putin var mer specifik och talade om Rysslands rätt till självförsvar enligt artikel 51.7 (som inte existerar) i FN-stadgan. I huvudsak är det dock en förebyggande attack, vilket är strängt förbjudet enligt internationell rätt och därför betraktas som ett brott mot internationell rätt. Den genomfördes också som ett “blitzkrieg” och utan den nödvändiga krigsförklaringen. Rysslands aggressionskrig var en uppenbar kränkning av de ovan nämnda grundläggande principerna i internationell rätt och omkullkastade samtidigt den fredsordning i Europa som hade skapats med svårigheter och vedermödor under de senaste decennierna. Aggressionskriget kan därför betecknas som ett brott i sig, vilket FN:s deklaration om principerna för internationell rätt om vänskapliga förbindelser och samarbete mellan stater i enlighet med Förenta nationernas stadga (deklarationen om vänskapliga förbindelser) från 1970 tydligt betonar: “Ett aggressionskrig utgör ett brott mot freden som medför ansvar enligt internationell rätt”. I Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen talas det också otvetydigt om “aggressionsbrott” i artikel 5 d).
Se mer i detalj:
Panos Terz, Völkerrechtswissenschaft: Völkerrechtstheorie Völkerrechtsphilosophie Völkerrechtssoziologie Völkerrechtsmethodologie, ISBN: 978-620-0-27090-0, Saarbrücken 2019;
-Panos Terz, The science of international law, ISBN: 978-620-3-97855-1, Saarbrücken 2021;
-Panos Terz, Quelques problèmes de droit international, Recueil d’écrits, ISBN: ‎ 978-620-4-10192-7, Saarbrücken 2021;
-Panos Terz, Панос Терц, Отдельные проблемы международного права, ISBN-13: 978-620-4-1017070-5, Saarbrücken 2021;
-Panos Terz, Παναγιώτης Δημητρίου Τερζόπουλος, Επιστήμμη του Διεθνούς Δημοσίου Δικαίου, ISBN: 978-620-0-63275-3, Saarbrücken 2022.

Prof.em., Dr.,Dr.sc.,Dr.habil., expert på internationell rätt.
in: Zeit, Frankfurter Allgemeine Zeitung, Focus, Neue Zürcher Zeitung, Stern, Wiener Zeitung (20.4.22), NZZ (11.5.22), Berliner Zeitung (14.5.22, 27.6.22, 13.7.22), FAZ (4.6.22), Zeit (15.7.22), Süddeutsche Zeitung (11.8.22).